Pollinerarstrategi

I en stad är det konkurrens om grönområden. Förtätning av stadsmiljön innebär att parkytor och andra bevuxna ytor tas i anspråk för byggnation. Att ha en strategi för att gynna pollinerarande insekter är därför viktigt. En sådan strategi består dels av åtgärder för att knyta ihop grönytor i olika delar av en stad till gröna flygpassager, det som kallas konnektivitet. Dels vidta åtgärder inom de gröna områden som finns, så att dessa får många funktioner. En funktion är att skapa gynnsamma förutsättningar för  pollinerana. Det handlar främst och mat, boplatser och skydd.

En fråga att ställa sig är: Hur kan vi använda mellanrummen mellan alla hus i en pollinerarstrategi?

Biologisk mångfald

Ju större variation av blommor desto mer möter man olika pollinerares behov av näring. Många insekter är blomtrogna, vilket innebär att det måste finnas en stor variation i floran för att de ska klara sig.

Anlägga ängsmark är en gynnande  åtgärd. Visste du att mer än 80 % av alla vilda växter kräver pollinering för att fortsätta leva? I gräsmattor kan man skapa blomstråk. Man kan också så i vitklöver. I rabatter kan man ha en mångfald av växter som pollinerar dras till.

Visste du att bärbuskar och fruktträd som pollineras av insekter ger bättre frukt?

Det ska också finnas växter med olika blomningsperiod, från tidig vår till sen höst. Försök få tag på blommor som blommar länge. De flesta kryddväxter uppskattas.. På våren är det särskilt viktigt att det finns hassel, vide och vårblommor, såsom scilla, vårlök och blåsippa. När insekterna vaknat till liv efter vintern behöver nämligen larverna matas med pollen.

Tips på blommor som bin och humlor gillar kan du ladda ner.

Områden som vägrenar, dikesrenar, holmar, bryn, buskage medverkar till den biologiska mångfalden. Behåll dem. Det är nämligen så att med biologisk mångfald följer att insekter flyttar in. Alla möjliga sorter.

Skydd och boplatser

Pollinerande insekter behöver boplatser. De flesta arter boar i marken. Sandytor och bar jord är därför viktiga så att det kommer åt att borra ner sig i marken. Betande djur hjälper till att sparka upp gräsmark och trampa upp stigar vilket underlättar för insekterna. Finns det inte naturligt bara ytor kan man göra sandbäddar som då ska ligga i söderläge.

Göra skyddade platser som rishögar, lövhögar och komposter. Lämna död ved och fallna träda på marken. Det blir boplatser  för många arter. Buskage, häckar och stenrösen ger skydd.

Skötsel

Kortklippta gräsmattor är som gröna öknar för pollinerande insekter. Vi uppmanar till att ha ett pollinerarperspektiv på skötsel av gräsytor.: Hoppa över varannan gräsklippning, justera upp klipphöjden och blanda klippta och oklippta ytor som bilden nedan visar.

Blommor som växer i gräsmattor är inte ett problem som ska åtgärdas, de är nämligen nyttiga ur pollinerarnas synpunkt. Så in vitklöver i gräsmattan. Det blir en anna typ av gräsmatta, men om pollinerarna gillar den är det väl bra? Känn glädje inför mångfald i gräsmattan – då får den en funktion att hälpa till att leverera den viktiga ekosystemtjänster pollinering.

Förflyttning

Gröna ytor måste hänga ihop. Det ska finnas förbindelsekorridorer så att insekterna kan röra sig mellan. Annars kommer de inte att kunna sprida sig i landskapet eller staden. Om man konstaterar att det finns midjor, hinder eller trånga passager kan man vidta åtgärder genom att skapa en räcka av landningplatser. Det kan vara rabatter, blomlådor, eller varför inte pop-upplanteringar längs gator under den del av året pollinerarna är aktiva. En kreativt grepp tas i projektet Pollinerarvänlig Park, där vi engagerar balkonginnehavare att odla pollinerarvänligt i balkonglådorna.

Synvända

Insekter ska värnas – inte utrotas. Vi har ingen aning om vilken funktion olika arter har i ekosystemen. Många hjälper till med pollinering, andra är föda åt fåglar, grodor, fladdermöss eller andra varelser. Ger de sig på grönsakerna? Plantera något annat. Framför allt – använd inte kemiska preparat för att få bort dem. De gäller också myror och myggor.