Kategori: Pollinering

Pollinerarvänlig solenergi

Området mellan solfångarna är en markyta som inte tidigare utnyttjats. Men på flera håll i USA har man börjat utnyttja detta mellanrum för att odla pollinerarvänliga blommor. Ett elegant sätt att öka den biologiska mångfalden samtidigt som man producerar förnybar energi. På det sättet underlättar man för bin och andra insekter att hitta näring.

Att ge markytan både funktionen att ta göra el från solen och låta solen driva fotosyntesen hos blommorna är genialt. När vi börja sätta ett pris på värdet av biologisk mångfald och pollinering finns det även ett ekonomiskt incitament med denna lösning. Man kan till och med hävda att solenergin härigenom blir billigare.

Olämpliga växter i trädgården

Foto: Anders Bergren

Artdatabanken ger ut en risklista där man listar växter som kan utgöra ett hot mot inhemska växter genom att dessa blir utkonkurrerade något som  minskar den biologiska mångfalden.

När vi vill gynna pollinerande insekter kan en konflikt uppstå, eftersom en del av riskväxtena också gillas av pollinerarna.

Ett axplock av sådana växter: knölklocka, jätteloka, jättebalsamin, gullregn,  håggmidpel, skunkkalla, påsklilja, rysk blåstjärna (scilla), fetblad,  vresros, parkslide, armeniskt björnbär, gullris, syrén,  spirea och lupin.

Trädgårdsodlare nkan säkert hålla koll på spridningen av det som kallas invasiva arter, men spridningen kan lätt ske till områden utanför den egna trädgården. Artdatabanken pekar på fröspridning genom fåglar och dumpning av trädgårdsavfall.

 

 

 

God Jul från bina


Fortifikationsverkets bikupa i Karlbergsparken lyser vackert röd i vintersolen. Bina samlas i ett sk vinterklot för att hålla värmen. De byter plats för att på så vis turas om att vara ytterst. De reglerar temperaturen så att den är 25° hela tiden inne i klotet. Blir det  kallt äter de mer för att fylla på energi.

Vårsurr

Står under körsbärsträdet som surrar av alla bin. Hoppfullt!
– Catharina Lindqvist

Värdet av pollinering

I denna film får man en förståelse för hur mycket pollineringen är värd, hur mycket av vår mat som skulle försvinna om de pollinerande insekterna försvann och de svindlande kostnader det skulle innebära att ersätta pollinering med mänsklig arbetskraft.

Bikupa vid Engelska kyrkan

Nu har bikupan som står på kyrkogården till Engelska kyrkan invigts. Det är en vackert  blå trågkupa som Bin i Stan anlitat Stocholms Biodlarförening att sköta. Bikupan är ett första konkret steg mot den djärva visionen att göra hela Nationalstadsparken till en bi- och pollinerarvänlig zon. Det är en vision som fått fotfäste bland ambassaderna runt Diplomatstaden och med brittiska ambassadörens hustru Charon Cairns som motor. Runt i världen och inte minst i England finns det inspirerande exempel på hur stadsnära  parklandskap kan skötas på ett sätt som gör att pollinerande insekter trivs. Viktiga ledord är att skapa biologisk mångfald och att anlägga ängsmark då finner insekterna föda.

Bikupan och skötseln av den har finansierats genom donationer från en rad personer och organisationer, bl a Eva och Salvatore Grimaldi, Denise och Stefan Persson, Brittiska ambasaden, Engelska kyrkan, International Women’s Club, American Club, Diplomatic Spouses Club, G.A.Design International.

Det var intressant att titta in och se vad bina gör

Birobotar löser inte problemet med bidöden

Det har diskuterats att kunna ersätta bin och humlor med små robotar som flyger runt och pollinerar blommor. Det är när man börjar räkna på detta som man till fullo inser värdet av den ekosystemtjänst som bina och andra pollinerare tillhandahåller. I en artikel i DN diskuteras flygande robotar som en lösning på problemet att antalet bin och andra pollinerare minskar. Uppskattningsvis finns det 3 biljoner honungsbin i världen. Om dessa skulle ersätta med robotar som endast kostar 1 öre per styck skulle det ändå kosta 30 miljarder kronor, Och så går de sönder eller försvinner och ska ersättas med nya. Det är en orimlig ”end of pipe-lösning”. Bättre att satsa på att förändra jordbrukslandskapet och sluta med giftiga bekämpningsmedel. Man skulle kunna göra mycket för de pengar det skulle kosta att ersätta bina.

© 2021 Bin i stan

Tema av Anders NorenUpp ↑