Kategori: Pollinerande insekter (sida 1 av 3)

Blommor och humlor

När det är ont om blommande blommor har forskare kunnat se att humlor biter i blommornas blad. På det sätter påskyndas blomningen, ibland flera veckor. När forskarna skar i blommorna  uteblev effekten. Man vet inte vad som händer, men tror det kan ha att göra med humlans saliv. Kanske detta är ett exempel på en evolutionärt utveckling där både parter vinner?

Äng på Ladugårdsgärde

Härligt med solsken i morse. Fint väder för att så en äng. Det är vad en skara med Franska och Tyska ambassadörerna och borgarråden Katarina Luhr och Jonas Naddebo gjorde. På ena bilden syns deavtäcka skylten som berättar om ängen. På den andra bilden står alla beredda med en mugg med fröer för att så sin lilla yta  som avgränsas med snören. Antalet deltagare begränsades så vi inte kom för nära varandra.
Bakom arrangemanget stod förutom nämna ambassader, Stockholm Stad, nätverket Stockholm Loves Pollinators och Association for Diplomats in Stockholm.
Ängen planteras för att påminna oss om Biologiska Mångfaldsdagen och det tragiska faktum att människan håller på att föröda naturen.

Betalt för att planera äng

I delstaten Minnesota betalar man privata husägare för att de  i stället för att ha gräsmatta skapar näringskällor för pollinerande insekter i sin trädgård. Bland annat rekommenderas man att så vitklöver och andra vilda blommor. Ersättning betalas beroende på om man har sitt hus i en zon där humlor och bin är mycket hotade. Sedan faller ersättningen om hotet bedöms vara lägre.

En strålande idé. Tar man förlusten av biologisk mångfald på allvar och inser man att hotet mot pollinerande insekter är något som man måste göra något åt. Ja, då måste det få kosta. En idé som vi måste ta upp med Stockholm Stad!

Den vilda trädgården

Dave Goulson senaste bok kommer ut på svenska i mars på Volante förlag. Titeln är Den vilda trädgården: Det rika livet i en lagom tuktad täppa. Dave är professor i biologi och humleforskare.  I boken visar han hur det går att även i en liten trädgård eller på en innergård skapa rik  biologisk mångfald och uppleva att vi är en del av naturen.

70 miljoner till pollinerare

En glädjande nyhet är att regeringen i sin budgetproposition anslår 70 miljoner kronor per år under 2020-2023 för att gynna pollinerande insekter. Det är ett åtgärdspaket som ska gå dels till miljöövervakning och dels stärka anslaget Åtgärder för värdefull natur till Naturvårdsverket för att gynna pollinerande insekter.

Bakom budgetförslaget ligger en överenskommelse mellan regeringen och C och L.

– Omkring en tredjedel av den mat vi äter i världen är beroende av pollinerande insekter. Många av dessa arter klassas idag som hotade i Sverige. I ljuset av detta är det regeringens ansvar att vidta kraftfulla åtgärder. Därför går vi nu fram med ett åtgärdspaket för pollinerande insekter i budgetpropositionen 2020, säger miljö- och klimatminister Isabella Lövin.

Detta är verkligen glädjande och ett steg på vägen mot en nationell pollinerarstrategi som exempelvis Storbritannien har.

Hjälp pollinerarna

En film från British Beekeeper Association med tips om hur man kan göra trädgården pollinerarvänlig

Operation: Rädda Bina

Nu drar Naturskyddsföreningen igång en kampanj för att rädda våra pollinerande insekter. En tredjedel av dem är hotade. Man uppmanar alla att göra saker: Plantera bivänliga växter, sätta upp en bikupa och låte en bit av gräsmattan  bli äng.

Bin på allas läppar

Plötsligt har binas situation kommit i fokus. Dagens Industri har en välskriven och initierad ledarartikel, DN tar upp hotet mot pollinerare på fem sidor i ett lördagsmagasin. Naturskyddsföreningen startar en kampanj med rubriken Operation: Rädda bina där man säger att ”ingen kan göra allt men många kan göra något”. Kampanjen ger exempel på olika åtgärder man kan göra som privatperson som att plantera bivänliga blommor, göra om en bit av gräsmattan till äng och göra i ordning ett bihotell.

Själva konstatera vi också att intresset är stort. Vi får alla fler förfrågningar om att hyra bikupor och när vi håller föredrag kommer många fram efteråt och säger att nu ska de sätta igång och genomföra de tips de fått.  Ljusare tider i dubbel bemärkelse!

 

Lyckad Workshop

Karin Ahrné från Artdatabanken föreläser om alternativ till traditionella gräsmattor.

Vi fick ett starkt gensvar på vårt utskick om workshopen   ”Markskötsel som gynnar pollinerare! Ca 35 personer kom trots vab-. och influensatider.

Göran Wiklund, Bin i Stan, började dagen med att gå igenom vad det innebär att sköta mark på ett pollinerarvändligt sätt. Det innebär att i flera avseenden tänka nytt och låta markytor få flera funktioner. Det blir nödvändigt när staden förtätas allt mer.

Från projektledaren Fredrik Ekroth fick vi ta del av hur Östermalms Stadsdelsförvaltning gjort i översta delen av Tessinparken som renoverats utifrån att bland annat underlätta för pollinerare att ta sig igenom den smala getingmidja som detta område utgör.  Lasse Hellander, Bin i Stan, redogjorde för hur Gärdesgatan ska bli en pollinerarvänlig gata. Marie Björndahl från Sollentuna församling berättade om miljöarbete med pollinerarinriktning på Sollentunas kyrkogårdar.

Karin Ahrné, Artdatabanken, gav en beskrivning av forskning omkring alternativ till traditionella gräsmattor som gjorts vid SLU, så kallade ”Tapestry lawns”. Och slutligen fick vi via länk höra från Katherine Baldock från University of Bristol hur hur staden Bristol beslutat om en strategi för  pollinerarande insekter och hur man fått ett stort antal parter att gå samman för att förverkliga ett åtgärdsprogram. !

I grupparbetena kom det upp många idéer och förslag som deltagarna ville pröva på. Vi önskar lycka till!

 

 

Blommor kan höra binas surr

Djur är känsliga för ljud.  En israelisk forskare, Lilach Hadeny,  ville ta  reda på om också växter uppfattar ljud. Hon använde sig av en blomma som på svenska heter sommarnattljus (Oenothera drummondii). Hennes teori byggde på möjligheten att växter utvecklat en förmåga som evolutionärt är fördelaktigt för att sprida sina frön och överleva.

Blomman utsattes för olika ljud. När hon använde det inspelade surret från ett bi hände något. Inom loppet av tre minuter hade sockerhalten i blommans nektar ökat från mellan 12 – 17 procent till 20 procent. Resultaten stöddes av fältförsök där det visade sig att en blomma som hade haft besök av en pollinerare fick fler pollinerarbesök än andra blommor. Under en sex minutersperiod efter första besöket var det nio gånger fler pollinerare som samlades runt denna blomma än runt andra som ännu ingen besökt.

Dessa resultat väcker nya frågor: Är blommans form viktig? Förstärks ljudet om blomman har en klockform, som en satellitmottagare? Hur kan bina registrera små skillnader i nektarens sockerhalt?

Det har funnits populärteorier att blommor växer bättre till klassisk musik än till exempelvis rockmusik musik. Detta har dock inte kunna beläggas. Den nya forskningen visar att förmågan att registrera ett återkommande ljud som direkt gynnar blomman. Det finns liknande forskning som visar att en blomma släpper sina pollen först när den känner vibrationen från en bekant art av pollinerare.

« Äldre inlägg

© 2020 Bin i stan

Tema av Anders NorenUpp ↑