Kategori: Forskning

Forskarrapport om hur illa ställt det är

IPBES forskarrapport  (Intergovernmental platform on biodiversity and ecosystem services) är biologiska mångfaldens motsvarighet till IPCCs rapport om situationen för klimatet. För Sveriges och Europas del visar den att vårt livsmönster och en ohållbar användning av mark och vatten gör att artrikedomen minskar och viktiga funktioner som naturen ger oss, som pollinering, hotas.

Rapporten har tagits fram av 150 ledande forskare från 50 olika länder och bygger på 15 000 vetenskapliga rapporter. Den konstaterar att av Jordens 8 miljoner arter en miljon hotas av utrotning om vi fortsätter som hittills. Den konstaterar också att för mänsklighetens del är det lika allvarligt som effekterna av klimatförändringen.  Business as usual funkar helt enkelt inte längre!

Hela rapporten som heter Assessment Report on Biodiversity and Ecosystem Services in Europe and Central Asia kan laddas ner här.

Bin kan räkna

I en studie har forskare visat att bin kan hålla reda på antalet fyrkanter som olika dörrar i en kammare  är märkta med och som de kan välja att ta sig in genom. De lärde sig att om det var en dörr med en fyrkant mindre fanns det en god dryck där innanför och det var den dörren de oftast valde. Intelligenta varelser!

Insektsmedel tar kål på bin

1,5 miljoner bisamhällen transporteras till Kalifornien för att pollinera mandelträd. Det utgör 80 % av USAs alla binsamhällen. Men det visar sig att många larver blir deformerade och många samhällen dör, när de kommer dit. Anledningen har forskare nu funnit. Bekämpningsmedel mot svampangrepp och insektsmedel (!) används i mandelodlingarna under blomningssäsongen. Dessa är tillåtna att användas. Tagna var för sig har man inte konstaterat att de är farliga för bin (vilket låter märkligt eftersom bin är insekter), men tillsammans blir de det. Bakgrunden är att mandelodlarna sprutar mot svamp under blomningen och när man ända ska ut och spruta har man pytsat i insektsmedel, som ska bekämpa en sorts trädborrare, i tanken. Nu rekommenderar forskarna att man slutar blanda och inte använder insektsmedel under blomningen… Hur svårt ska det va?

Lyckad Workshop

Karin Ahrné från Artdatabanken föreläser om alternativ till traditionella gräsmattor.

Vi fick ett starkt gensvar på vårt utskick om workshopen   ”Markskötsel som gynnar pollinerare! Ca 35 personer kom trots vab-. och influensatider.

Göran Wiklund, Bin i Stan, började dagen med att gå igenom vad det innebär att sköta mark på ett pollinerarvändligt sätt. Det innebär att i flera avseenden tänka nytt och låta markytor få flera funktioner. Det blir nödvändigt när staden förtätas allt mer.

Från projektledaren Fredrik Ekroth fick vi ta del av hur Östermalms Stadsdelsförvaltning gjort i översta delen av Tessinparken som renoverats utifrån att bland annat underlätta för pollinerare att ta sig igenom den smala getingmidja som detta område utgör.  Lasse Hellander, Bin i Stan, redogjorde för hur Gärdesgatan ska bli en pollinerarvänlig gata. Marie Björndahl från Sollentuna församling berättade om miljöarbete med pollinerarinriktning på Sollentunas kyrkogårdar.

Karin Ahrné, Artdatabanken, gav en beskrivning av forskning omkring alternativ till traditionella gräsmattor som gjorts vid SLU, så kallade ”Tapestry lawns”. Och slutligen fick vi via länk höra från Katherine Baldock från University of Bristol hur hur staden Bristol beslutat om en strategi för  pollinerarande insekter och hur man fått ett stort antal parter att gå samman för att förverkliga ett åtgärdsprogram. !

I grupparbetena kom det upp många idéer och förslag som deltagarna ville pröva på. Vi önskar lycka till!

 

 

Blommor kan höra binas surr

Djur är känsliga för ljud.  En israelisk forskare, Lilach Hadeny,  ville ta  reda på om också växter uppfattar ljud. Hon använde sig av en blomma som på svenska heter sommarnattljus (Oenothera drummondii). Hennes teori byggde på möjligheten att växter utvecklat en förmåga som evolutionärt är fördelaktigt för att sprida sina frön och överleva.

Blomman utsattes för olika ljud. När hon använde det inspelade surret från ett bi hände något. Inom loppet av tre minuter hade sockerhalten i blommans nektar ökat från mellan 12 – 17 procent till 20 procent. Resultaten stöddes av fältförsök där det visade sig att en blomma som hade haft besök av en pollinerare fick fler pollinerarbesök än andra blommor. Under en sex minutersperiod efter första besöket var det nio gånger fler pollinerare som samlades runt denna blomma än runt andra som ännu ingen besökt.

Dessa resultat väcker nya frågor: Är blommans form viktig? Förstärks ljudet om blomman har en klockform, som en satellitmottagare? Hur kan bina registrera små skillnader i nektarens sockerhalt?

Det har funnits populärteorier att blommor växer bättre till klassisk musik än till exempelvis rockmusik musik. Detta har dock inte kunna beläggas. Den nya forskningen visar att förmågan att registrera ett återkommande ljud som direkt gynnar blomman. Det finns liknande forskning som visar att en blomma släpper sina pollen först när den känner vibrationen från en bekant art av pollinerare.

© 2019 Bin i stan

Tema av Anders NorenUpp ↑