Kategori: Forskning

Biologisk mångfald uppgraderas

En ny internationell forskningsstudie visar att biologisk mångfald har betydelse för alla FNs globala utvecklingsmål.

Tidigare har det varit mål 15, Ekosystem och biologisk mångfald, och mål 14 Hav och marina resurser som lyfts fram.

Men nu uppgraderar forskarna vikten av biologisk mångfald och konstaterar att den har betydelse för alla 17 målen, en del direkt och en del indirekt.

Ett exempel på det senare är den stressminskade effekten av att vistas i skog och natur. Du har väl hört talas om skogsbadning? Inom jordbruket framhålls vikten av ekologisk odling, eftersom på ekologiska gårdar artrikedomen är 50 % större än på konventionella.

För vårt projekt Bin i Stan, som handlar om att öka den biologiska mångfalden i stadsmiljön, visar detta att effekten av vår strävan är ännu viktigare. Det inte bara hjälper pollinerande insekter, utan alla djur, växter och oss människor.

Humlebagge

Samtidigt ska konstateras att överlag minskar den biologiska mångfalden på land genom skogskövling, även de svenska skogbruksmetoderna med kalhuggning, samt ökade jordbruksarealer och utfiskning och döda korallrev till havs. IPBES konstaterade att 1 miljon arter hotas av utrotning.

Det här behöver tränga in vårt medvetande!

Belysning dödar insekter

The Guardian rapporter att forskare konstaterat att vid sidan av ensidigt jordbruk, kemikalier, klimatförändring och förlust av habitat så finns det ytterligare en faktor som orsakar insektsdöden. Det är all belysning nattetid som gatulampor, och även strålkastare på bilar. Nattflyn som dras till ljus blir fast i lampans sken. Forskarna konstaterade att i deras studier en tredjedel av dessa var döda på morgonen. Andra blir lätta att upptäcka för exempelvis spindlar, fladdermöss, grodor och paddor. Vidare tycks belysning göra att vissa insekter blir osäkra på vad som natt och dag. vilket kan störa exempelvis fortplantning eller gör att de inte söker mat när de normalt borde göra det.  En del insekter sänder ut ljusningar för att hitta en partner. Artificiellt ljusstör ut sådana signaler.

I artikel sägs att av de miljontals insektsarter som finns är hälften nattaktiva. Forskarna menar att denna dödsorsak är påverkbar. Det går att minska på belysning, släcka eller skärma av ljus. Själv noterar  jag att många sommarstugeägare lämnar utebelysningen på nattetid för att tjuvar ska avskräckas. Det kanske är dags att tänka om!

Insekter fortsätter försvinna

Banksy

I en färsk rapport konstaterar forskare att tidigare rapporter om att insekter försvinner bekräftas och att det faktiskt ser riktigt illa ut. Bara under den senaste 10-årsperioden har situationen förvärrats. Mätningar som gjorts i Tyskland i öppna landskapstyper som ängsmark konstaterar forskarna att minskningar ligger på hela 78%och är speciellt stora nära jordbruktsmark.  Av 3000 insektsarter fann man att för 2700 sker kraftiga minskningar. Även om en del insektsarter tjänar på att konkurrensutrymmet ökar är forskarna ändå oroliga för att alla insekter kan vara borta inom en 10 årsperiod, om nedgången inte bryts. Man kopplar minskningen till användning av kemikalier, intensiva jordbruksmetoder och till klimatkrisen. Deras råd är att förändra rådande landanvändningsmetoder och insekternas habitatförutsättningar.

Forskningsresultaten understryker vikten av det arbete U&We/Bin i Stan medverkar i för att göra Natioalstadsparken till en pollinerarvänlig zon. Nu gäller det att jobba på ännu hårdare!

Forskarrapport om hur illa ställt det är

IPBES forskarrapport  (Intergovernmental platform on biodiversity and ecosystem services) är biologiska mångfaldens motsvarighet till IPCCs rapport om situationen för klimatet. För Sveriges och Europas del visar den att vårt livsmönster och en ohållbar användning av mark och vatten gör att artrikedomen minskar och viktiga funktioner som naturen ger oss, som pollinering, hotas.

Rapporten har tagits fram av 150 ledande forskare från 50 olika länder och bygger på 15 000 vetenskapliga rapporter. Den konstaterar att av Jordens 8 miljoner arter en miljon hotas av utrotning om vi fortsätter som hittills. Den konstaterar också att för mänsklighetens del är det lika allvarligt som effekterna av klimatförändringen.  Business as usual funkar helt enkelt inte längre!

Hela rapporten som heter Assessment Report on Biodiversity and Ecosystem Services in Europe and Central Asia kan laddas ner här.

Bin kan räkna

I en studie har forskare visat att bin kan hålla reda på antalet fyrkanter som olika dörrar i en kammare  är märkta med och som de kan välja att ta sig in genom. De lärde sig att om det var en dörr med en fyrkant mindre fanns det en god dryck där innanför och det var den dörren de oftast valde. Intelligenta varelser!

Insektsmedel tar kål på bin

1,5 miljoner bisamhällen transporteras till Kalifornien för att pollinera mandelträd. Det utgör 80 % av USAs alla binsamhällen. Men det visar sig att många larver blir deformerade och många samhällen dör, när de kommer dit. Anledningen har forskare nu funnit. Bekämpningsmedel mot svampangrepp och insektsmedel (!) används i mandelodlingarna under blomningssäsongen. Dessa är tillåtna att användas. Tagna var för sig har man inte konstaterat att de är farliga för bin (vilket låter märkligt eftersom bin är insekter), men tillsammans blir de det. Bakgrunden är att mandelodlarna sprutar mot svamp under blomningen och när man ända ska ut och spruta har man pytsat i insektsmedel, som ska bekämpa en sorts trädborrare, i tanken. Nu rekommenderar forskarna att man slutar blanda och inte använder insektsmedel under blomningen… Hur svårt ska det va?

Lyckad Workshop

Karin Ahrné från Artdatabanken föreläser om alternativ till traditionella gräsmattor.

Vi fick ett starkt gensvar på vårt utskick om workshopen   ”Markskötsel som gynnar pollinerare! Ca 35 personer kom trots vab-. och influensatider.

Göran Wiklund, Bin i Stan, började dagen med att gå igenom vad det innebär att sköta mark på ett pollinerarvändligt sätt. Det innebär att i flera avseenden tänka nytt och låta markytor få flera funktioner. Det blir nödvändigt när staden förtätas allt mer.

Från projektledaren Fredrik Ekroth fick vi ta del av hur Östermalms Stadsdelsförvaltning gjort i översta delen av Tessinparken som renoverats utifrån att bland annat underlätta för pollinerare att ta sig igenom den smala getingmidja som detta område utgör.  Lasse Hellander, Bin i Stan, redogjorde för hur Gärdesgatan ska bli en pollinerarvänlig gata. Marie Björndahl från Sollentuna församling berättade om miljöarbete med pollinerarinriktning på Sollentunas kyrkogårdar.

Karin Ahrné, Artdatabanken, gav en beskrivning av forskning omkring alternativ till traditionella gräsmattor som gjorts vid SLU, så kallade ”Tapestry lawns”. Och slutligen fick vi via länk höra från Katherine Baldock från University of Bristol hur hur staden Bristol beslutat om en strategi för  pollinerarande insekter och hur man fått ett stort antal parter att gå samman för att förverkliga ett åtgärdsprogram. !

I grupparbetena kom det upp många idéer och förslag som deltagarna ville pröva på. Vi önskar lycka till!

 

 

Blommor kan höra binas surr

Djur är känsliga för ljud.  En israelisk forskare, Lilach Hadeny,  ville ta  reda på om också växter uppfattar ljud. Hon använde sig av en blomma som på svenska heter sommarnattljus (Oenothera drummondii). Hennes teori byggde på möjligheten att växter utvecklat en förmåga som evolutionärt är fördelaktigt för att sprida sina frön och överleva.

Blomman utsattes för olika ljud. När hon använde det inspelade surret från ett bi hände något. Inom loppet av tre minuter hade sockerhalten i blommans nektar ökat från mellan 12 – 17 procent till 20 procent. Resultaten stöddes av fältförsök där det visade sig att en blomma som hade haft besök av en pollinerare fick fler pollinerarbesök än andra blommor. Under en sex minutersperiod efter första besöket var det nio gånger fler pollinerare som samlades runt denna blomma än runt andra som ännu ingen besökt.

Dessa resultat väcker nya frågor: Är blommans form viktig? Förstärks ljudet om blomman har en klockform, som en satellitmottagare? Hur kan bina registrera små skillnader i nektarens sockerhalt?

Det har funnits populärteorier att blommor växer bättre till klassisk musik än till exempelvis rockmusik musik. Detta har dock inte kunna beläggas. Den nya forskningen visar att förmågan att registrera ett återkommande ljud som direkt gynnar blomman. Det finns liknande forskning som visar att en blomma släpper sina pollen först när den känner vibrationen från en bekant art av pollinerare.

© 2020 Bin i stan

Tema av Anders NorenUpp ↑