Kategori: Ekosystemtjänster

Förlust av biologisk mångfald lika oroande som klimatförändringen

WWF skriver om den snabba förlusten av biologisk mångfald. Risken är till exempel stor att vi förlorar två tredjedelar av alla ryggradsdjur från1970  till 2020. Vattenlevande djur, fåglar och insekter försvinner också i alltför rask takt. Den biologiska mångfalden ger oss ekosystemtjänster av olika slag, det vill säga allt det som haturen tillhandahåller gratis till oss människor. Man brukar tala om om tjänster som är försörjande (t.ex. vatten, bioenergi), reglerande (luftrening, pollinering), stödjande (fotosyntes) kulturella (hälsa, naturupplevelser). Värdet av pollinering beräknas 150 miljarder kronor bara i Europa. Värdet av dagmaskarnas arbete är ännu större 200 miljarder kronor. Att pollinatörer trängs tillbaka har bland annat att göra med att jordbruket bedrivs allt mer industriellt. Det är svårt för pollinerande insekter att hitta mat och boplatser i det förändrade jordbrukslandskapet. Kemikalieanvändningen är en annan orsak som det är svårt att göra något åt, eftersom de nuvarande jordbrukssystemen bygger på att bekämpningsmedel används. Här drar humlorna det kortaste strået. WWF vill att förlusten av biologisk mångfald sätts på dagordningen. Frågan är lika viktig som klimatförändringen, eftersom den slår direkt och indirekt mot vår livsmedelsförsörjning.

Humleexpert om industrijordbruket

I en artikel på Natursidan intervjuas Dave Goulson som forskar om humlor och pollinerare. Han jämför kemiindustrins försök att vilseleda politiker och forskare med de kampanjer som tobaksindustrin ägnade sig åt för att förhindra att rökning klassades som hälsofarligt och cancerframkallande. Han nämner också att sedan EU förbjöd neonikotinoider på vissa grödor för fem år sedan har det inte inneburit en nedgång i produktionen av dessa, vilket kemiindustrin varnade för.  I artikeln hävdar han att neonikotinoider är farligare än DDT och att medlet slår inte bara mot skadeinsekterna utan mot alla insekter. Även om medlet nu förbjuds inom EU används det fortfarande på många andra håll i världen och gör att antalet pollinerande insekter fortsätter att minska.

Trädgårdar på höjden

På många håll i världen bygger man vertikal grönska. Trädgårdar på höjden. De hjälper till att rena luften från avgaspartiklar, ger tillskott av syre, binder koldioxid. I en film från Mexico City använder  man regnvatten för bevattning och gamla plastflaskor som rivs sönder för den bädd växternas rötter behöver för att hålla sig kvar. Härutöver ges pollinerande insekter landningsplatser och skydd. Också korta avstånd när de ska förflytta sig.

Förstärkning av teamet

Nicole Reid har börjat jobba med oss. Hon blir ett gott tillskott med sin kompetens. Hon har tidigare arbetat för International Water Management Institute och har en mastersexamen från Stockholms Universitet i social-ekologisk resiliens för hållbar utveckling. Vi ser fram emot att hon bidrar med sin kunskap!

Brev till Karolina Skog

Brev till Miljöministern med anledning av debatten om glyfosat i EU:


Hej Karolina Skog!
Debatten om glyfosat i EU har handlat om hur medlet vandrar uppåt i värdekedjorna och återfinns i öl, bröd och bröstmjölk för att nämna några exempel. Det är synnerligen alarmerande. Men det som saknas i debatten är konsekvensen för pollinerande insekter och andra insekter också. De fruktansvärda rapporterna från Tyskland om nedgången i insektspopulationen är en varningsklocka. Det finns otaliga forskningsrapporter som visar att pollinerare påverkas negativt av glyfosat, tappar navigeringsförmåga och hittar inte tillbaka etc. Det visar sig också att glyfosat sprider sig över större ytor i landskapet än vad leverantörerna av medlet hävdar. Det gör att pollinerare som vistas i randzonerna till de stora jordbruksmarkerna kommer i kontakt med medlet när åkrarna besprutats.
Slutsatsen kan bara bli en: Det är dags för Sverige att stå fast vid den inställning som vi sedan ett tag har och verkar på alla sätt för att förbjuda medlets användning inom EU.
Men din och regeringens positiva inställning till värdet av ekosystemtjänster och den budgetsatsning på ekosystemtjänster du aviserat är det rimligt att Sverige ställer sig bakom en politik som inte ytterligare vare sig riskerar människors eller pollinerarnas hälsa. Ge inte efter för lobbyisterna som uppenbart fått in en stor fot i EU-kommissionen! Det måste gå att bedriva jordbruk utan att människors och djurs hälsa lider skada.

Lansering av Ekoparken – en pollinerarvänlig park

Igår samlades ett 30-tal intressenter för olika verksamheter och föreningar med koppling till Nationalstadsparken till Brittiska ambassaden för en presentation av visionen Ekoparken – en pollinerarvänlig park. De fick höra om hotet mot pollinerare, ekosystemtjänster, biologisk mångfald och vad man kan göra för att underlätta för pollinerande insekter att finna bo och föda.

Det blev stor uppslutning omkring visionen  och alla ombads att utifrån sina förutsättningar ge exempel på vad de kan göra för att dra sitt strå till stacken. Det blev en lång lista som vi nu ska bearbeta! Det betyder att vi nu är igång. Vi ska fortsätta att träffa fler intressenter. Målet är att få med alla som har intressen i Ekoparken och få dem engagerade.

Sharon Cairns, Brittiska Ambassaden presenterar visionen

En stor skara intressenter samlades i Ambassadens residens

Konferens om ekosystemtjänster i stadsmiljö

Håkan Emilsson från U&We medverkade. Peter Wrenfält väntar på sin tur.

Nätverket C/O City som under flera år utvecklat metodik för att bl a beräkna värdet av ekosystemtjänster hade en avslutande konferens idag med 300 personer. Miljöministern som höll tal berättade att en rapport tas fram om levande städer och regeringen kommer att i budgeten avsätta 100 milj kr för att skapa och förbättra ekosystemtjänster. Glädjande besked!

Det var också mycket prat om vikten av ekosystemtjänsten pollinering. Jag hade en hel bunt med broschyrer över skötselåtgärder som gynnar pollinerare och de gick åt.

Bråda tider

 

Nu surrar det intensivt i alla trädgårdar. Lavendel är en favorit för både bin och fjärilar.

Birobotar löser inte problemet med bidöden

Det har diskuterats att kunna ersätta bin och humlor med små robotar som flyger runt och pollinerar blommor. Det är när man börjar räkna på detta som man till fullo inser värdet av den ekosystemtjänst som bina och andra pollinerare tillhandahåller. I en artikel i DN diskuteras flygande robotar som en lösning på problemet att antalet bin och andra pollinerare minskar. Uppskattningsvis finns det 3 biljoner honungsbin i världen. Om dessa skulle ersätta med robotar som endast kostar 1 öre per styck skulle det ändå kosta 30 miljarder kronor, Och så går de sönder eller försvinner och ska ersättas med nya. Det är en orimlig ”end of pipe-lösning”. Bättre att satsa på att förändra jordbrukslandskapet och sluta med giftiga bekämpningsmedel. Man skulle kunna göra mycket för de pengar det skulle kosta att ersätta bina.

© 2018 Bin i stan

Tema av Anders NorenUpp ↑