Kategori: Blogg (sida 1 av 11)

Gröna korridorer

Om vi ska främja biologisk mångfald är det nödvändigt att skapa korridorer mellan grönområden, så att växter och djur och inte minst alla insekter som tillhandahåller pollinering kan förflytta sig. Att ha öar, oavsett hur rika de är på mångfald, fungerar inte i det långa loppet om de inte har förbindelse med intilliggande områden. Särskilt inte när förutsättningarna ändras till följd av klimatförändringen. Natursidan.se rapporterar om detta i en forskningsstudie från internationella naturvårdsunionen (IUCN).

Ett strålande exempel på en sådan korridor kan utformas i stadsmiljön har tagits fram av en medborgargrupp på söder i Stockholm. De föreslår en grön korridor från Götgatan via Mosebacke hela vägen till Hovings Malmgård vid Danvikstull. De kallar förslaget Fogelströms Stråk efter författaren Anders Fogelström som skildrade livet i dessa trakter under senare delen av 1800-talet.

Pollinerarvänlig solenergi

Området mellan solfångarna är en markyta som inte tidigare utnyttjats. Men på flera håll i USA har man börjat utnyttja detta mellanrum för att odla pollinerarvänliga blommor. Ett elegant sätt att öka den biologiska mångfalden samtidigt som man producerar förnybar energi. På det sättet underlättar man för bin och andra insekter att hitta näring.

Att ge markytan både funktionen att ta göra el från solen och låta solen driva fotosyntesen hos blommorna är genialt. När vi börja sätta ett pris på värdet av biologisk mångfald och pollinering finns det även ett ekonomiskt incitament med denna lösning. Man kan till och med hävda att solenergin härigenom blir billigare.

Mångfaldsinstallation vid Moderna Museet

På gårdsplanen utanför museet har den australienska konstnären Linda Tegg skapat en installation i form av biologisk mångfald. Infield, som konstverket heter, är ett samarbete med ArkDes. Installationen består av ett stort antal planteringslådor och runda krukor som står arrangerade som öar och som också placerats på olika höjd. Minst 60 olika sorters blommor. Besökaren får en konkret bild av hur en stenöken kan omvandlas och ges liv. Linda Tegg vill ställa frågan hur vi förhåller oss till vår miljö och hur ”vildare” stadsmiljöer och offentliga rum skulle kunna vara möjlig.

Installationen illustrerar vad tyska forskare har konstaterat: När man anlägger ängar och blomrabatter då dyker pollinerarna upp . De tycks scanna av geografin i sitt näringssök och anläggs matplatser hittar de dit. Det är något hoppingivande i detta. Så när man ersätter kortklippta gräsytor med rabatter och ängar då kommer insekterna.

Installationen pågår till 27 september

Olämpliga växter i trädgården

Foto: Anders Bergren

Artdatabanken ger ut en risklista där man listar växter som kan utgöra ett hot mot inhemska växter genom att dessa blir utkonkurrerade något som  minskar den biologiska mångfalden.

När vi vill gynna pollinerande insekter kan en konflikt uppstå, eftersom en del av riskväxtena också gillas av pollinerarna.

Ett axplock av sådana växter: knölklocka, jätteloka, jättebalsamin, gullregn,  håggmidpel, skunkkalla, påsklilja, rysk blåstjärna (scilla), fetblad,  vresros, parkslide, armeniskt björnbär, gullris, syrén,  spirea och lupin.

Trädgårdsodlare nkan säkert hålla koll på spridningen av det som kallas invasiva arter, men spridningen kan lätt ske till områden utanför den egna trädgården. Artdatabanken pekar på fröspridning genom fåglar och dumpning av trädgårdsavfall.

 

 

 

Bivänliga varor

Naturskyddsföreningen uppmärksammar att en del av de vanliga importerade varor vi köper har behandlats med sådana bekämpningsmedel som inte är tillåtna i Sverige och som befunnits utgöra hot mot bina. De varor man nämner är citrusfrukter, bananer, ananas, kaffe och kakao. Vill man värna de pollinerarna bör man därför välja ekologiskt för att vara säkra på att de är obehandlade.

Är du artblind?

Det har i många studier konstaterats att ju mer man vet om naturen desto mer respekterar man den. Så här i Cornantider vistas många utomhus. Då är det ett bra tillfälle att lära sig mer om de växter man ser. Artblindhet, alltså oförmåga att känna igen växter, kan nämligen botas på flera sätt.

Varför inte börja studera vilka växter som får besök av humlor och bin. Det krävs liksom att man stannar upp och vill se dem. Då brukar man upptäcka alla olika pollinerande insekter när de tankar nektar. Då ser man hur de dansar från blomma till blomma. Det finns ca 280 olika  plus alla fjärilar. När du ser vilka blommor de besöker kan du använda appar för att identifiera blomman, exempelvis Plantsnap eller Plantnet. I de apparna tar man ett foto av växten och får förslag på vad det kan vara.

I Den virtuella floran  finns beskrivningar och oftast en bild på växten . Men då måste man veta namnet på blomman först. I den  kan man också se vilka växter som är fridlysta, liljekonvalj exempelvis som blommar just nu.

Tittar man  hellre i en bok kan man välja mellan många floror. Själv tycker jag Mossbergs Flora är användbar.

Man kan också börja titta efter växter som är ätbara. Maskrosor har kanske blommat över men utöver att göra maskrosvin kan knopparna friteras. Nässlor känner väl de flesta till och att det går att göra god soppa på dessa. I gräsmattan hittar man tusenskönor under förutsättning att man inte klipper för tätt efter marken. Bladen kan användas i sallad. Kirskål som är ett svårutrotat ogräs kan man göra kirskålspaj av bladen. Alltid något positivt…

Att bota sin artblindhet och bli artlitterat är ytterligare ett gott skäl till att ge sig ut naturen!

Kungligt i Nationalstadsparken

Bin i Stan medverkar i Pollinera Parken, ett projekt som ska göra Nationalstadsparken till en pollinerarvänlig oas. Idag fick Märtha och Göran tillfälle att berätta för Kronprinsessan Victoria och Prins Carl-Philip om visionen och vad som görs i samband med att Djurgårdsförvaltningen arrangerade en vandring i parken..

Blommor och humlor

När det är ont om blommande blommor har forskare kunnat se att humlor biter i blommornas blad. På det sätter påskyndas blomningen, ibland flera veckor. När forskarna skar i blommorna  uteblev effekten. Man vet inte vad som händer, men tror det kan ha att göra med humlans saliv. Kanske detta är ett exempel på en evolutionärt utveckling där både parter vinner?

Binas Dag

I dag är det Världsbidagen. Det finns all anledning att uppmärksamma denna dag och reflektera över den oskattbara ekosystemtjänst som bina ger oss genom pollineringen. Som genom miljontals år växter och bin utvecklat i samspel. Utan denna tjänst som naturen tillhandahåller helt gratis kommer det att bli svält och färre maträtter på middagsbordet.

Vi har svårt att uppskatta och förstå hur intrikat och raffinerat detta samspel är som vi stör genom de hot vi utsätter pollinerande insekter liksom alla andra insekter för. Att bin trängs tillbaka, finner mindre med näring, får färre boplatser och förgiftas av jordbrukskemikalier innebär att vi sågar av den gren vi sitter på. Att insekter försvinner är en indikator som visar att vi håller på att förstöra den planetens biologiska mångfald.

Kanske ändå polletten börjar ramla ner. Det börjar uppmärksammas att något måste göras. För många börjar det med ett bihotell och en balkonglåda med nektarblommor och det brukar leda vidare, när man väl blivit stucken. Alla kan göra något.

Den nödvändiga pollineringen

Alla växter med blommor måste pollineras för att överleva som art. Antingen sker det med hjälp av vinden som för  björk och hassel. Men där är träffsäkerheten låg. Andra har utvecklat förmågan till självpollinering. Men de allra flesta behöver hjälp av insekter. Så är fallet för örter och blommor. Det har uppstått ett intrikat samspel där växten försöker dra till sig pollinerarna genom färg, doft och mat. Nektar tycks inte ha någon annan funktion än att dra till sig insekterna som får energi från sockret. Pollen ger protein och blir också föda till larver. Det vi ser i trädgården är inget annat än en omfattande sexuell aktivitet, där pollen flyttas omkring och ger korsbefruktning.

« Äldre inlägg

© 2020 Bin i stan

Tema av Anders NorenUpp ↑