Kategori: Biologisk mångfald (sida 1 av 3)

Sommargågator

I somras gjordes många av Stockholms gator om till så kallade sommargågator för att minska på bilåkandet och låta stockholmarna återerövra gatumiljöerna. Bland annat genom många fler uterestauranger. Gatorna fick vackra blomsterarrangemang. Men tyvärr utnyttjade man inte arrangemangen så att de fungerade för pollinerande insekter.  Det som hade varit en möjlighet att få  fungerande förflyttningskorridorer genom innerstaden utnyttjades inte. En enda sorts blommor som dessutom inte attraherade några bin och humlor. Ett foto från en gatumiljö i Fores, i Skottland visar hur det borde sett ut.



Mångfaldsinstallation vid Moderna Museet

På gårdsplanen utanför museet har den australienska konstnären Linda Tegg skapat en installation i form av biologisk mångfald. Infield, som konstverket heter, är ett samarbete med ArkDes. Installationen består av ett stort antal planteringslådor och runda krukor som står arrangerade som öar och som också placerats på olika höjd. Minst 60 olika sorters blommor. Besökaren får en konkret bild av hur en stenöken kan omvandlas och ges liv. Linda Tegg vill ställa frågan hur vi förhåller oss till vår miljö och hur ”vildare” stadsmiljöer och offentliga rum skulle kunna vara möjlig.

Installationen illustrerar vad tyska forskare har konstaterat: När man anlägger ängar och blomrabatter då dyker pollinerarna upp . De tycks scanna av geografin i sitt näringssök och anläggs matplatser hittar de dit. Det är något hoppingivande i detta. Så när man ersätter kortklippta gräsytor med rabatter och ängar då kommer insekterna.

Installationen pågår till 27 september

Olämpliga växter i trädgården

Foto: Anders Bergren

Artdatabanken ger ut en risklista där man listar växter som kan utgöra ett hot mot inhemska växter genom att dessa blir utkonkurrerade något som  minskar den biologiska mångfalden.

När vi vill gynna pollinerande insekter kan en konflikt uppstå, eftersom en del av riskväxtena också gillas av pollinerarna.

Ett axplock av sådana växter: knölklocka, jätteloka, jättebalsamin, gullregn,  håggmidpel, skunkkalla, påsklilja, rysk blåstjärna (scilla), fetblad,  vresros, parkslide, armeniskt björnbär, gullris, syrén,  spirea och lupin.

Trädgårdsodlare nkan säkert hålla koll på spridningen av det som kallas invasiva arter, men spridningen kan lätt ske till områden utanför den egna trädgården. Artdatabanken pekar på fröspridning genom fåglar och dumpning av trädgårdsavfall.

 

 

 

Är du artblind?

Det har i många studier konstaterats att ju mer man vet om naturen desto mer respekterar man den. Så här i Cornantider vistas många utomhus. Då är det ett bra tillfälle att lära sig mer om de växter man ser. Artblindhet, alltså oförmåga att känna igen växter, kan nämligen botas på flera sätt.

Varför inte börja studera vilka växter som får besök av humlor och bin. Det krävs liksom att man stannar upp och vill se dem. Då brukar man upptäcka alla olika pollinerande insekter när de tankar nektar. Då ser man hur de dansar från blomma till blomma. Det finns ca 280 olika  plus alla fjärilar. När du ser vilka blommor de besöker kan du använda appar för att identifiera blomman, exempelvis Plantsnap eller Plantnet. I de apparna tar man ett foto av växten och får förslag på vad det kan vara.

I Den virtuella floran  finns beskrivningar och oftast en bild på växten . Men då måste man veta namnet på blomman först. I den  kan man också se vilka växter som är fridlysta, liljekonvalj exempelvis som blommar just nu.

Tittar man  hellre i en bok kan man välja mellan många floror. Själv tycker jag Mossbergs Flora är användbar.

Man kan också börja titta efter växter som är ätbara. Maskrosor har kanske blommat över men utöver att göra maskrosvin kan knopparna friteras. Nässlor känner väl de flesta till och att det går att göra god soppa på dessa. I gräsmattan hittar man tusenskönor under förutsättning att man inte klipper för tätt efter marken. Bladen kan användas i sallad. Kirskål som är ett svårutrotat ogräs kan man göra kirskålspaj av bladen. Alltid något positivt…

Att bota sin artblindhet och bli artlitterat är ytterligare ett gott skäl till att ge sig ut naturen!

Äng på Ladugårdsgärde

Härligt med solsken i morse. Fint väder för att så en äng. Det är vad en skara med Franska och Tyska ambassadörerna och borgarråden Katarina Luhr och Jonas Naddebo gjorde. På ena bilden syns deavtäcka skylten som berättar om ängen. På den andra bilden står alla beredda med en mugg med fröer för att så sin lilla yta  som avgränsas med snören. Antalet deltagare begränsades så vi inte kom för nära varandra.
Bakom arrangemanget stod förutom nämna ambassader, Stockholm Stad, nätverket Stockholm Loves Pollinators och Association for Diplomats in Stockholm.
Ängen planteras för att påminna oss om Biologiska Mångfaldsdagen och det tragiska faktum att människan håller på att föröda naturen.

Biologisk mångfald uppgraderas

En ny internationell forskningsstudie visar att biologisk mångfald har betydelse för alla FNs globala utvecklingsmål.

Tidigare har det varit mål 15, Ekosystem och biologisk mångfald, och mål 14 Hav och marina resurser som lyfts fram.

Men nu uppgraderar forskarna vikten av biologisk mångfald och konstaterar att den har betydelse för alla 17 målen, en del direkt och en del indirekt.

Ett exempel på det senare är den stressminskade effekten av att vistas i skog och natur. Du har väl hört talas om skogsbadning? Inom jordbruket framhålls vikten av ekologisk odling, eftersom på ekologiska gårdar artrikedomen är 50 % större än på konventionella.

För vårt projekt Bin i Stan, som handlar om att öka den biologiska mångfalden i stadsmiljön, visar detta att effekten av vår strävan är ännu viktigare. Det inte bara hjälper pollinerande insekter, utan alla djur, växter och oss människor.

Humlebagge

Samtidigt ska konstateras att överlag minskar den biologiska mångfalden på land genom skogskövling, även de svenska skogbruksmetoderna med kalhuggning, samt ökade jordbruksarealer och utfiskning och döda korallrev till havs. IPBES konstaterade att 1 miljon arter hotas av utrotning.

Det här behöver tränga in vårt medvetande!

Hjälp pollinerarna

En film från British Beekeeper Association med tips om hur man kan göra trädgården pollinerarvänlig

Forskarrapport om hur illa ställt det är

IPBES forskarrapport  (Intergovernmental platform on biodiversity and ecosystem services) är biologiska mångfaldens motsvarighet till IPCCs rapport om situationen för klimatet. För Sveriges och Europas del visar den att vårt livsmönster och en ohållbar användning av mark och vatten gör att artrikedomen minskar och viktiga funktioner som naturen ger oss, som pollinering, hotas.

Rapporten har tagits fram av 150 ledande forskare från 50 olika länder och bygger på 15 000 vetenskapliga rapporter. Den konstaterar att av Jordens 8 miljoner arter en miljon hotas av utrotning om vi fortsätter som hittills. Den konstaterar också att för mänsklighetens del är det lika allvarligt som effekterna av klimatförändringen.  Business as usual funkar helt enkelt inte längre!

Hela rapporten som heter Assessment Report on Biodiversity and Ecosystem Services in Europe and Central Asia kan laddas ner här.

Annat sätt att skydda pollinerare

I Minnesota ger man ersättning till de som omvandlar gräsmattor till bivänliga blommande mattor.

Det är ett bra initiativ eftersom för pollinerare är gräsmattor som  grön asfaltsyta, inget att hämta där, bara biologisk enfald.

Lyckad Workshop

Karin Ahrné från Artdatabanken föreläser om alternativ till traditionella gräsmattor.

Vi fick ett starkt gensvar på vårt utskick om workshopen   ”Markskötsel som gynnar pollinerare! Ca 35 personer kom trots vab-. och influensatider.

Göran Wiklund, Bin i Stan, började dagen med att gå igenom vad det innebär att sköta mark på ett pollinerarvändligt sätt. Det innebär att i flera avseenden tänka nytt och låta markytor få flera funktioner. Det blir nödvändigt när staden förtätas allt mer.

Från projektledaren Fredrik Ekroth fick vi ta del av hur Östermalms Stadsdelsförvaltning gjort i översta delen av Tessinparken som renoverats utifrån att bland annat underlätta för pollinerare att ta sig igenom den smala getingmidja som detta område utgör.  Lasse Hellander, Bin i Stan, redogjorde för hur Gärdesgatan ska bli en pollinerarvänlig gata. Marie Björndahl från Sollentuna församling berättade om miljöarbete med pollinerarinriktning på Sollentunas kyrkogårdar.

Karin Ahrné, Artdatabanken, gav en beskrivning av forskning omkring alternativ till traditionella gräsmattor som gjorts vid SLU, så kallade ”Tapestry lawns”. Och slutligen fick vi via länk höra från Katherine Baldock från University of Bristol hur hur staden Bristol beslutat om en strategi för  pollinerarande insekter och hur man fått ett stort antal parter att gå samman för att förverkliga ett åtgärdsprogram. !

I grupparbetena kom det upp många idéer och förslag som deltagarna ville pröva på. Vi önskar lycka till!

 

 

« Äldre inlägg

© 2021 Bin i stan

Tema av Anders NorenUpp ↑