Kategori: Biologisk mångfald (sida 1 av 2)

Forskarrapport om hur illa ställt det är

IPBES forskarrapport  (Intergovernmental platform on biodiversity and ecosystem services) är biologiska mångfaldens motsvarighet till IPCCs rapport om situationen för klimatet. För Sveriges och Europas del visar den att vårt livsmönster och en ohållbar användning av mark och vatten gör att artrikedomen minskar och viktiga funktioner som naturen ger oss, som pollinering, hotas.

Rapporten har tagits fram av 150 ledande forskare från 50 olika länder och bygger på 15 000 vetenskapliga rapporter. Den konstaterar att av Jordens 8 miljoner arter en miljon hotas av utrotning om vi fortsätter som hittills. Den konstaterar också att för mänsklighetens del är det lika allvarligt som effekterna av klimatförändringen.  Business as usual funkar helt enkelt inte längre!

Hela rapporten som heter Assessment Report on Biodiversity and Ecosystem Services in Europe and Central Asia kan laddas ner här.

Annat sätt att skydda pollinerare

I Minnesota ger man ersättning till de som omvandlar gräsmattor till bivänliga blommande mattor.

Det är ett bra initiativ eftersom för pollinerare är gräsmattor som  grön asfaltsyta, inget att hämta där, bara biologisk enfald.

Lyckad Workshop

Karin Ahrné från Artdatabanken föreläser om alternativ till traditionella gräsmattor.

Vi fick ett starkt gensvar på vårt utskick om workshopen   ”Markskötsel som gynnar pollinerare! Ca 35 personer kom trots vab-. och influensatider.

Göran Wiklund, Bin i Stan, började dagen med att gå igenom vad det innebär att sköta mark på ett pollinerarvändligt sätt. Det innebär att i flera avseenden tänka nytt och låta markytor få flera funktioner. Det blir nödvändigt när staden förtätas allt mer.

Från projektledaren Fredrik Ekroth fick vi ta del av hur Östermalms Stadsdelsförvaltning gjort i översta delen av Tessinparken som renoverats utifrån att bland annat underlätta för pollinerare att ta sig igenom den smala getingmidja som detta område utgör.  Lasse Hellander, Bin i Stan, redogjorde för hur Gärdesgatan ska bli en pollinerarvänlig gata. Marie Björndahl från Sollentuna församling berättade om miljöarbete med pollinerarinriktning på Sollentunas kyrkogårdar.

Karin Ahrné, Artdatabanken, gav en beskrivning av forskning omkring alternativ till traditionella gräsmattor som gjorts vid SLU, så kallade ”Tapestry lawns”. Och slutligen fick vi via länk höra från Katherine Baldock från University of Bristol hur hur staden Bristol beslutat om en strategi för  pollinerarande insekter och hur man fått ett stort antal parter att gå samman för att förverkliga ett åtgärdsprogram. !

I grupparbetena kom det upp många idéer och förslag som deltagarna ville pröva på. Vi önskar lycka till!

 

 

Rena vindrutor och andra obehagliga fenomen

I en lång läsvärd artikel i New York Times av journalisten Brooke Jarvis ger hon en beskrivning av det som kallats den Sjätte massutrotningen (The Sixth Mass Extinction). Det är ingen upplyftande läsning, men väl upplysande. Artikeln tar upp den snabba förlusten av insekter som pågår runt om i världen eller som det också benämns: Insektsarmageddon.

Forskare talar nu om ”defaunation” som kan liknas vid avskogning men av faunan. Man har tidigare studerat olika rara arter, men nu inriktar man sig också på att studera den totala minskningen  som mäts som vikten  av alla insamlade insekter. Och det är då man i studier finner att 70 procent eller mer av insekternas biomassa är borta.

Läsaren får lära sig om ”shifting baseline syndrome”, att vi successivt vänjer oss vi det som är, eftersom vi inte har en minnesbild av hur många arter som funnits. Vindrutefenomenet illustrerar detta . Många har inte längre en minnesbild av att man fick åka in på bensinstationer för att skrapa vindrutan ren  från alla insekter som fastnat. Snart är det endast en berättelse…. Samma sak med fågelsång som inte längre finns, fiskar som blivit mindre, däggdjur som inte finns där de fanns förr. Själv minns jag i alls fall alla insekter som samlades runt fotogenlampan när det var kräftskiva i trädgården.

Gobelängmatta

Lionel Smith, forskare från Reding University, har under flera år arbetat med att skapa gräsfria blomstermattor för att skapa blomprakt och samtidigt  underlätta skötsel. Han kallar dess ytor tapestry lawns vilket på svenska översatts till gobelängmattor.

Lyssna på denna film från BBC där Lionel ger en beskrivning av vad tapestry lawns är.

Förlust av biologisk mångfald lika oroande som klimatförändringen

WWF skriver om den snabba förlusten av biologisk mångfald. Risken är till exempel stor att vi förlorar två tredjedelar av alla ryggradsdjur från1970  till 2020. Vattenlevande djur, fåglar och insekter försvinner också i alltför rask takt. Den biologiska mångfalden ger oss ekosystemtjänster av olika slag, det vill säga allt det som haturen tillhandahåller gratis till oss människor. Man brukar tala om om tjänster som är försörjande (t.ex. vatten, bioenergi), reglerande (luftrening, pollinering), stödjande (fotosyntes) kulturella (hälsa, naturupplevelser). Värdet av pollinering beräknas 150 miljarder kronor bara i Europa. Värdet av dagmaskarnas arbete är ännu större 200 miljarder kronor. Att pollinatörer trängs tillbaka har bland annat att göra med att jordbruket bedrivs allt mer industriellt. Det är svårt för pollinerande insekter att hitta mat och boplatser i det förändrade jordbrukslandskapet. Kemikalieanvändningen är en annan orsak som det är svårt att göra något åt, eftersom de nuvarande jordbrukssystemen bygger på att bekämpningsmedel används. Här drar humlorna det kortaste strået. WWF vill att förlusten av biologisk mångfald sätts på dagordningen. Frågan är lika viktig som klimatförändringen, eftersom den slår direkt och indirekt mot vår livsmedelsförsörjning.

Parti som tar parti för bin

Det är inte särskilt svårt att hålla med Karolina Skog, mp, om deras förslag i Aftonbladet för hur vi ska underlätta för alla pollinatörer. Det känns faktiskt som att denna fråga äntligen kommit upp på den politiska agendan. Och att man inser att pollinatörer som försvinner ur landskapet är en indikator på att något är riktigt galet.

Midsommarblomster

Hur ser det ut i naturen så här till midsommar? Kommer det att gå att plocka sju olika  blomster för att lägga under huvudkudden? Eller för att binda en krans? Det är i varje fall flera av de blommor man är van att plocka som redan blommat över. Det var många år sedan midsommarblomster var midsommarblomster. Prästkragarna slokar. Oxtungan har vissnat. Liljekonvalj har varit borta i flera veckor, men den ju å andra sidan fridlyst. Aklejan har gjort sitt för i år. Lupiner och Ryssgubbe likaså. Förgätmigej kan man glömma. Pionerna är på sluttampen. Men det finns rödklöver och tistlar. Man kanske måste stödköpa i växtbutiken för att få ihop sju sorter.

Pollinerarna är beroende av att det finns blommor hela säsongen. Men  nu finns det risk att det blir ett glapp i juli till följd av värmeböljan den senaste månaden. Då kan nektartillförseln bli dålig. Det vi har haft är en försmak av hur det kommer att bli till följd av klimatförändringen. Pollinerarna kommer att ha svårt att hänga med i svängarna. De  behöver kontinuerlig tillförsel av energi.

Gräs är inte biologisk mångfald

”Jag brukar likna hårdklippta gräsmattor med en biologisk öken. Inser att det är en dålig jämförelse. En öken är ett under av biologisk mångfald i jämförelse”, säger Johan Ununger som tidigare var VD för Saltå Kvarn.

Hårdklippta gräsmattor har blivit något av en park- och trädgårdsnorm. Det anses vackert och är skönt att gå barfota på. Men de innehåller ingen biologisk mångfald och saknar värde för pollinerare.  Just som blommor växer upp klipps de ner och många av de växter som växer i gräsmattor såsom maskrosor och vitklöver ses som ogräs som ska hållas efter.

När man talar om grönområden i stadsmiljöer inkluderar man gräsytor. Men detta ger tyvärr en falsk bild, eftersom det inte säger något om den biologiska mångfalden. Gräsytor gynnar inte pollinerande insekter. De kan  till och med vara ett hinder som insekterna måste ta sig över för att hitta näring. Ska man beskriva den biologiska mångfalden i staden måste alltså de hårdklippta gräsmattorna räknas bort.

I en artikel på Natursidan utvecklas dessa tankar.


Våra råd:
– Gör om gräsmattor till ängsmark
– Klipp mer sällan och med högre klipphöjd
– Gör birutor i gräsmattan som inte klipps
– Tänk om beträffande vad som är ogräs


 

Äng vid Brittiska Ambassaden

Personalen vid Brittiska ambassaden har engagerat sig i visionen att göra Nationalstadsparken bivänlig. Ambassadören David Cairns har uppmanat de övriga ambassaderna i Diplomatstaden att följa det brittiska exemplet. På bilden syns han så ängsblommor och på den andra bilden berättar Sharon Cairns om visionen och att så småningom hela Stockholm ska surra av pollinerande insekter.





« Äldre inlägg

© 2019 Bin i stan

Tema av Anders NorenUpp ↑