Kategori: bidöd

Betor och betning

Sockerbetsodlare i Skåne fick dispens av Kemikalieinspektionen för betning av frön med neonikotinoider. Odlarna hänvisade till att det till våren föreligger ett nödläge som skäl för disspensansökan. Dispensen beviljades, men väckte ramaskri bland biodlare och naturvänner som bland annat pekade på att det hela tiden gäller ett nödläge för bin, eftersom just neonikotinoider bevisats vara en av orsakerna till att bin försvagas och dör.

Men nu upphävs dispensen av Mark- och Miljödomstolen med hänvisning till försiktighetsprincipen.

Insekterna försvinner snabbt

 

Död humla

Skrämmande rapporter konstaterar att insekter i hela världen försvinner i snabb takt. Minskningen är 2,5procent under de senaste 25-30 åren. Fortsätter den takten blir det inte många kvar. Forskare har sammanställt olika forskningsresultat och kommit fram till att utrotningen går snabbare än för djur och växter. Väldigt lite är känt om alla miljoner olika insektsarter och vilken roll de har i de ekologiska systemen och i näringskedjorna, men att det förrycker den ekologiska balansen är det ingen tvekan om. För människans del utgör detta en stor risk för matförsörjningen. Orsaken till utrotningen har att göra med storskaliga odlingsmetoder, klimatförändringen och användningen av kemikalier.

Den här skräckrapporten kommer efter att Kemikalieinspektionen nyligen beslutat att ge dispens till sockerbetsodlare att få använda utsäde som betas med neonikotinoider under perioden februari till juni 2019. Det sammanfaller med  den tid under vilken  pollinerande insekter vaknar till liv. Ämnet som förbjudits inom EU har bevisats vara en av orsakerna till att pollinerare dör. Betodlarna åberopar nödläge för att få dispens. Att det är nödläge för insekterna är tydligen mindre viktigt.

Kemikalieinspektionen har fått upp tempot. Under förra året godkände man 69 nya bekämpningspreparat vilket är en ökning med 44 procent mot året innan. Det glädjer LRF som varit kritiska till att handläggningstiderna varit för långa.

Insektsmedel tar kål på bin

1,5 miljoner bisamhällen transporteras till Kalifornien för att pollinera mandelträd. Det utgör 80 % av USAs alla binsamhällen. Men det visar sig att många larver blir deformerade och många samhällen dör, när de kommer dit. Anledningen har forskare nu funnit. Bekämpningsmedel mot svampangrepp och insektsmedel (!) används i mandelodlingarna under blomningssäsongen. Dessa är tillåtna att användas. Tagna var för sig har man inte konstaterat att de är farliga för bin (vilket låter märkligt eftersom bin är insekter), men tillsammans blir de det. Bakgrunden är att mandelodlarna sprutar mot svamp under blomningen och när man ända ska ut och spruta har man pytsat i insektsmedel, som ska bekämpa en sorts trädborrare, i tanken. Nu rekommenderar forskarna att man slutar blanda och inte använder insektsmedel under blomningen… Hur svårt ska det va?

TED talk om bin

Marla Spivak, professor i apikultur, ger i sin föreläsning en förklaring till bidöden och förklarar varför bin är så viktiga för oss.

 

Insekterna får världen att gå runt

Förlorar vi insekterna kollapsar hela vår miljö. Så säger insektsforskaren Dave Goulson i en film som tagits fram av DN och Världsnaturfonden och som DN publicerar idag. Filmen tar också upp orsakerna till att insekterna försvinner och varför 80 arter av bin är hotade.

 

Nya rön som förklarar bidöd

En  bred amerikansk studie kopplar nedgång i populationen av bin och humlor till användning av bekämpningsmedel mot svamp. Det är ett samband som inte tidigare konstaterats, inte ens misstänkts. Det verkar som att svampmedlen gör att insekterna blir mer mottagliga för sjukdomen nosema. The Guardian rapporterar. Det är alarmerande eftersom svampmedel används i bred omfattning inom jordbruket.  I artikeln konstateras att ytterligare forskning  visar hur neonikotinoider bidrar till minskning av förekomsten av pollinerande insekter.

Det är dags att införa striktare  regler för användning av bekämpningsmedel. Som det nu visar sig kommer riskerna och effekterna fram först efter lång tids användning. Dessa skulle ha kommit fram innan produkterna tillåts marknadsföras.

Värdet av pollinering

I denna film får man en förståelse för hur mycket pollineringen är värd, hur mycket av vår mat som skulle försvinna om de pollinerande insekterna försvann och de svindlande kostnader det skulle innebära att ersätta pollinering med mänsklig arbetskraft.

Banksy’s sanning

Graffitikonstnären Banksy’s version av hotet mot pollinatörer.

 

Håller bidöden på att vända?

Tecken tyder på att i USA färre bisamhällen dör i år jämfört med 2016. Uppgifterna måste bekräftas flera gånger om, men det är positivt att den nedgående spiralen eventuellt har brutits.  I Sverige har de senaste åren de årliga förlusterna av bisamhällen legat på 25%. Orsaken till att så många samhällen dör en en kombination av en rad faktorer såsom kvalster, sjukdomar, brist på föda och kemikalier. Alla dessa faktorer leder till att samhällen försvagas och vanligtvis dör de då under vintern. Positiva är dock att antalet biodlare ökar. Många lokala biodlarföreningar har årliga kurser och till exempel i Nyköpings Biodlarförening har  det varit svårt att få tag på samhällen till alla som vill komma igång.

Birobotar löser inte problemet med bidöden

Det har diskuterats att kunna ersätta bin och humlor med små robotar som flyger runt och pollinerar blommor. Det är när man börjar räkna på detta som man till fullo inser värdet av den ekosystemtjänst som bina och andra pollinerare tillhandahåller. I en artikel i DN diskuteras flygande robotar som en lösning på problemet att antalet bin och andra pollinerare minskar. Uppskattningsvis finns det 3 biljoner honungsbin i världen. Om dessa skulle ersätta med robotar som endast kostar 1 öre per styck skulle det ändå kosta 30 miljarder kronor, Och så går de sönder eller försvinner och ska ersättas med nya. Det är en orimlig ”end of pipe-lösning”. Bättre att satsa på att förändra jordbrukslandskapet och sluta med giftiga bekämpningsmedel. Man skulle kunna göra mycket för de pengar det skulle kosta att ersätta bina.

© 2019 Bin i stan

Tema av Anders NorenUpp ↑