Kategori: aktuellt (sida 2 av 6)

Risk att bina svälter

Värmen och torkan gör att blommorna vissnar alldeles för tidigt. När johannesört och rallarros vissnat finns det inte mycket kvar för pollinerarna. I alla fall inte utanför trädgårdarna. Ljung i bästa fall. Det här gör att biodlare behöver vara försiktiga och inte skatta för mycket. På vissa håll i landet stödutfordrar man redan med sockerlösning för att bina inte ska svälta. Gör klimatförändringen att vilda blommor försvinner tidigt blir det problem inte bara för honungsbin utan för alla pollinerare.

Humleexpert om industrijordbruket

I en artikel på Natursidan intervjuas Dave Goulson som forskar om humlor och pollinerare. Han jämför kemiindustrins försök att vilseleda politiker och forskare med de kampanjer som tobaksindustrin ägnade sig åt för att förhindra att rökning klassades som hälsofarligt och cancerframkallande. Han nämner också att sedan EU förbjöd neonikotinoider på vissa grödor för fem år sedan har det inte inneburit en nedgång i produktionen av dessa, vilket kemiindustrin varnade för.  I artikeln hävdar han att neonikotinoider är farligare än DDT och att medlet slår inte bara mot skadeinsekterna utan mot alla insekter. Även om medlet nu förbjuds inom EU används det fortfarande på många andra håll i världen och gör att antalet pollinerande insekter fortsätter att minska.

Midsommarblomster

Hur ser det ut i naturen så här till midsommar? Kommer det att gå att plocka sju olika  blomster för att lägga under huvudkudden? Eller för att binda en krans? Det är i varje fall flera av de blommor man är van att plocka som redan blommat över. Det var många år sedan midsommarblomster var midsommarblomster. Prästkragarna slokar. Oxtungan har vissnat. Liljekonvalj har varit borta i flera veckor, men den ju å andra sidan fridlyst. Aklejan har gjort sitt för i år. Lupiner och Ryssgubbe likaså. Förgätmigej kan man glömma. Pionerna är på sluttampen. Men det finns rödklöver och tistlar. Man kanske måste stödköpa i växtbutiken för att få ihop sju sorter.

Pollinerarna är beroende av att det finns blommor hela säsongen. Men  nu finns det risk att det blir ett glapp i juli till följd av värmeböljan den senaste månaden. Då kan nektartillförseln bli dålig. Det vi har haft är en försmak av hur det kommer att bli till följd av klimatförändringen. Pollinerarna kommer att ha svårt att hänga med i svängarna. De  behöver kontinuerlig tillförsel av energi.

Trädgårdar på höjden

På många håll i världen bygger man vertikal grönska. Trädgårdar på höjden. De hjälper till att rena luften från avgaspartiklar, ger tillskott av syre, binder koldioxid. I en film från Mexico City använder  man regnvatten för bevattning och gamla plastflaskor som rivs sönder för den bädd växternas rötter behöver för att hålla sig kvar. Härutöver ges pollinerande insekter landningsplatser och skydd. Också korta avstånd när de ska förflytta sig.

Första hyresgästen


Insektshotellet hos Brittiska ambassaden har fått sin första hyresgäst. Och det finns plats för många fler.

Hur hjälper man pollinerare?

Här finns det plats för många pollinerare, både stora och små.

Idag är det vanligt att man sätter upp insektshotell i sin trädgård. Sådana har till och med  blivit en trendig och trevlig present som alternativ till rödpavan när man är bortbjuden. Och kostar just inte mycket mer heller. Men det kan vara bra att känna till att av våra pollinerande insekter, och det finns ca 270 olika arter av bin, så boar ungefär 70% i marken. Så för att också de ska få hjälp att trivas i trädgården kan man göra i ordning sand- och jordbäddar i varma sydlägen. Där de kan gräva ner sig för att lägga ägg och för att övervintra.  Eller det räcker att man har ett område med blottad jord. När det vill växa igen får man slå. Det får inte bli så tätbevuxet att de inte kan ta sig ner ner till marken.

Bekämpning utan kemi

Det finns naturliga sätt att minska skadegörelse inom jordbruket utan att använda kemikalier. Att så stråk av blommor genom odlingsfälten gynnar insekter som käkar upp skadegörarna. Det blir vackert också.

Out with pesticides, in with wildflowers

Förstärkning av teamet

Nicole Reid har börjat jobba med oss. Hon blir ett gott tillskott med sin kompetens. Hon har tidigare arbetat för International Water Management Institute och har en mastersexamen från Stockholms Universitet i social-ekologisk resiliens för hållbar utveckling. Vi ser fram emot att hon bidrar med sin kunskap!

Vätskekontroll

Det är inte bara maratonlöpare som behöver dricka. Alla pollinerare gör också av med vätska när de flyger omkring. Ställ ut ett vattenfat så de kan ta sig en slurk. Men lägg i stenar eller kvistar som de kan klättra upp på. Annars kan de drunkna.

Gräs är inte biologisk mångfald

”Jag brukar likna hårdklippta gräsmattor med en biologisk öken. Inser att det är en dålig jämförelse. En öken är ett under av biologisk mångfald i jämförelse”, säger Johan Ununger som tidigare var VD för Saltå Kvarn.

Hårdklippta gräsmattor har blivit något av en park- och trädgårdsnorm. Det anses vackert och är skönt att gå barfota på. Men de innehåller ingen biologisk mångfald och saknar värde för pollinerare.  Just som blommor växer upp klipps de ner och många av de växter som växer i gräsmattor såsom maskrosor och vitklöver ses som ogräs som ska hållas efter.

När man talar om grönområden i stadsmiljöer inkluderar man gräsytor. Men detta ger tyvärr en falsk bild, eftersom det inte säger något om den biologiska mångfalden. Gräsytor gynnar inte pollinerande insekter. De kan  till och med vara ett hinder som insekterna måste ta sig över för att hitta näring. Ska man beskriva den biologiska mångfalden i staden måste alltså de hårdklippta gräsmattorna räknas bort.

I en artikel på Natursidan utvecklas dessa tankar.


Våra råd:
– Gör om gräsmattor till ängsmark
– Klipp mer sällan och med högre klipphöjd
– Gör birutor i gräsmattan som inte klipps
– Tänk om beträffande vad som är ogräs


 

Äldre inlägg Nyare inlägg

© 2018 Bin i stan

Tema av Anders NorenUpp ↑