Kategori: aktuellt (sida 2 av 8)

Insektsmedel tar kål på bin

1,5 miljoner bisamhällen transporteras till Kalifornien för att pollinera mandelträd. Det utgör 80 % av USAs alla binsamhällen. Men det visar sig att många larver blir deformerade och många samhällen dör, när de kommer dit. Anledningen har forskare nu funnit. Bekämpningsmedel mot svampangrepp och insektsmedel (!) används i mandelodlingarna under blomningssäsongen. Dessa är tillåtna att användas. Tagna var för sig har man inte konstaterat att de är farliga för bin (vilket låter märkligt eftersom bin är insekter), men tillsammans blir de det. Bakgrunden är att mandelodlarna sprutar mot svamp under blomningen och när man ända ska ut och spruta har man pytsat i insektsmedel, som ska bekämpa en sorts trädborrare, i tanken. Nu rekommenderar forskarna att man slutar blanda och inte använder insektsmedel under blomningen… Hur svårt ska det va?

Lyckad Workshop

Karin Ahrné från Artdatabanken föreläser om alternativ till traditionella gräsmattor.

Vi fick ett starkt gensvar på vårt utskick om workshopen   ”Markskötsel som gynnar pollinerare! Ca 35 personer kom trots vab-. och influensatider.

Göran Wiklund, Bin i Stan, började dagen med att gå igenom vad det innebär att sköta mark på ett pollinerarvändligt sätt. Det innebär att i flera avseenden tänka nytt och låta markytor få flera funktioner. Det blir nödvändigt när staden förtätas allt mer.

Från projektledaren Fredrik Ekroth fick vi ta del av hur Östermalms Stadsdelsförvaltning gjort i översta delen av Tessinparken som renoverats utifrån att bland annat underlätta för pollinerare att ta sig igenom den smala getingmidja som detta område utgör.  Lasse Hellander, Bin i Stan, redogjorde för hur Gärdesgatan ska bli en pollinerarvänlig gata. Marie Björndahl från Sollentuna församling berättade om miljöarbete med pollinerarinriktning på Sollentunas kyrkogårdar.

Karin Ahrné, Artdatabanken, gav en beskrivning av forskning omkring alternativ till traditionella gräsmattor som gjorts vid SLU, så kallade ”Tapestry lawns”. Och slutligen fick vi via länk höra från Katherine Baldock från University of Bristol hur hur staden Bristol beslutat om en strategi för  pollinerarande insekter och hur man fått ett stort antal parter att gå samman för att förverkliga ett åtgärdsprogram. !

I grupparbetena kom det upp många idéer och förslag som deltagarna ville pröva på. Vi önskar lycka till!

 

 

Blommor kan höra binas surr

Djur är känsliga för ljud.  En israelisk forskare, Lilach Hadeny,  ville ta  reda på om också växter uppfattar ljud. Hon använde sig av en blomma som på svenska heter sommarnattljus (Oenothera drummondii). Hennes teori byggde på möjligheten att växter utvecklat en förmåga som evolutionärt är fördelaktigt för att sprida sina frön och överleva.

Blomman utsattes för olika ljud. När hon använde det inspelade surret från ett bi hände något. Inom loppet av tre minuter hade sockerhalten i blommans nektar ökat från mellan 12 – 17 procent till 20 procent. Resultaten stöddes av fältförsök där det visade sig att en blomma som hade haft besök av en pollinerare fick fler pollinerarbesök än andra blommor. Under en sex minutersperiod efter första besöket var det nio gånger fler pollinerare som samlades runt denna blomma än runt andra som ännu ingen besökt.

Dessa resultat väcker nya frågor: Är blommans form viktig? Förstärks ljudet om blomman har en klockform, som en satellitmottagare? Hur kan bina registrera små skillnader i nektarens sockerhalt?

Det har funnits populärteorier att blommor växer bättre till klassisk musik än till exempelvis rockmusik musik. Detta har dock inte kunna beläggas. Den nya forskningen visar att förmågan att registrera ett återkommande ljud som direkt gynnar blomman. Det finns liknande forskning som visar att en blomma släpper sina pollen först när den känner vibrationen från en bekant art av pollinerare.

Vad är det här för bi?

Kustbandbi Foto: Krister Hall

Det är inte lätt att identifiera våra ca 300 olika arter av bin. Men hjälp finns. Artdatabanken har en nyckel som underlättar igenkänning. Tydliga foton gör att man lätt kan jämföra sina egna fynd med nyckel.n

TED talk om bin

Marla Spivak, professor i apikultur, ger i sin föreläsning en förklaring till bidöden och förklarar varför bin är så viktiga för oss.

 

Rena vindrutor och andra obehagliga fenomen

I en lång läsvärd artikel i New York Times av journalisten Brooke Jarvis ger hon en beskrivning av det som kallats den Sjätte massutrotningen (The Sixth Mass Extinction). Det är ingen upplyftande läsning, men väl upplysande. Artikeln tar upp den snabba förlusten av insekter som pågår runt om i världen eller som det också benämns: Insektsarmageddon.

Forskare talar nu om ”defaunation” som kan liknas vid avskogning men av faunan. Man har tidigare studerat olika rara arter, men nu inriktar man sig också på att studera den totala minskningen  som mäts som vikten  av alla insamlade insekter. Och det är då man i studier finner att 70 procent eller mer av insekternas biomassa är borta.

Läsaren får lära sig om ”shifting baseline syndrome”, att vi successivt vänjer oss vi det som är, eftersom vi inte har en minnesbild av hur många arter som funnits. Vindrutefenomenet illustrerar detta . Många har inte längre en minnesbild av att man fick åka in på bensinstationer för att skrapa vindrutan ren  från alla insekter som fastnat. Snart är det endast en berättelse…. Samma sak med fågelsång som inte längre finns, fiskar som blivit mindre, däggdjur som inte finns där de fanns förr. Själv minns jag i alls fall alla insekter som samlades runt fotogenlampan när det var kräftskiva i trädgården.

Motarbeta bidödare

Många svenska banker har Monsanto, som säljer det bidödande medlet Roundup,  i sina aktieportföljer. Om du värnar om pollinerar kan det vara en god idé att kontakta din bank för att ta reda på hur den  investerar dina och dina barns sparpengar. Så att du inte, utan veta om det, indirekt stödjer en bidödande verksamhet.

Gobelängmatta

Lionel Smith, forskare från Reding University, har under flera år arbetat med att skapa gräsfria blomstermattor för att skapa blomprakt och samtidigt  underlätta skötsel. Han kallar dess ytor tapestry lawns vilket på svenska översatts till gobelängmattor.

Lyssna på denna film från BBC där Lionel ger en beskrivning av vad tapestry lawns är.

Svenska pollinerare hotade

I en färsk rapport från Naturvårdsverket konstateras att en tredjedel av våra vilda pollinatörer kan vara hotade, bland annat till följd av det moderna jordbruket som tränger tillbaka biologisk mångfald och tillgång på boplatser. Man föreslår bland annat att det ska skapas former för ersättning till bönder för att vidta åtgärder som gynnar pollinerare.

Sett mot bakgrund av detta hot är det ännu mer angeläget att vårt projekt att skapa pollinerarstrategier och sprida kunskap drivs framåt med full fart!

Förlust av biologisk mångfald lika oroande som klimatförändringen

WWF skriver om den snabba förlusten av biologisk mångfald. Risken är till exempel stor att vi förlorar två tredjedelar av alla ryggradsdjur från1970  till 2020. Vattenlevande djur, fåglar och insekter försvinner också i alltför rask takt. Den biologiska mångfalden ger oss ekosystemtjänster av olika slag, det vill säga allt det som haturen tillhandahåller gratis till oss människor. Man brukar tala om om tjänster som är försörjande (t.ex. vatten, bioenergi), reglerande (luftrening, pollinering), stödjande (fotosyntes) kulturella (hälsa, naturupplevelser). Värdet av pollinering beräknas 150 miljarder kronor bara i Europa. Värdet av dagmaskarnas arbete är ännu större 200 miljarder kronor. Att pollinatörer trängs tillbaka har bland annat att göra med att jordbruket bedrivs allt mer industriellt. Det är svårt för pollinerande insekter att hitta mat och boplatser i det förändrade jordbrukslandskapet. Kemikalieanvändningen är en annan orsak som det är svårt att göra något åt, eftersom de nuvarande jordbrukssystemen bygger på att bekämpningsmedel används. Här drar humlorna det kortaste strået. WWF vill att förlusten av biologisk mångfald sätts på dagordningen. Frågan är lika viktig som klimatförändringen, eftersom den slår direkt och indirekt mot vår livsmedelsförsörjning.

« Äldre inlägg Nyare inlägg »

© 2019 Bin i stan

Tema av Anders NorenUpp ↑