Kategori: aktuellt (sida 2 av 8)

Bin på allas läppar

Plötsligt har binas situation kommit i fokus. Dagens Industri har en välskriven och initierad ledarartikel, DN tar upp hotet mot pollinerare på fem sidor i ett lördagsmagasin. Naturskyddsföreningen startar en kampanj med rubriken Operation: Rädda bina där man säger att ”ingen kan göra allt men många kan göra något”. Kampanjen ger exempel på olika åtgärder man kan göra som privatperson som att plantera bivänliga blommor, göra om en bit av gräsmattan till äng och göra i ordning ett bihotell.

Själva konstatera vi också att intresset är stort. Vi får alla fler förfrågningar om att hyra bikupor och när vi håller föredrag kommer många fram efteråt och säger att nu ska de sätta igång och genomföra de tips de fått.  Ljusare tider i dubbel bemärkelse!

 

Bin kan räkna

I en studie har forskare visat att bin kan hålla reda på antalet fyrkanter som olika dörrar i en kammare  är märkta med och som de kan välja att ta sig in genom. De lärde sig att om det var en dörr med en fyrkant mindre fanns det en god dryck där innanför och det var den dörren de oftast valde. Intelligenta varelser!

Betor och betning

Sockerbetsodlare i Skåne fick dispens av Kemikalieinspektionen för betning av frön med neonikotinoider. Odlarna hänvisade till att det till våren föreligger ett nödläge som skäl för disspensansökan. Dispensen beviljades, men väckte ramaskri bland biodlare och naturvänner som bland annat pekade på att det hela tiden gäller ett nödläge för bin, eftersom just neonikotinoider bevisats vara en av orsakerna till att bin försvagas och dör.

Men nu upphävs dispensen av Mark- och Miljödomstolen med hänvisning till försiktighetsprincipen.

Insekterna försvinner snabbt

 

Död humla

Skrämmande rapporter konstaterar att insekter i hela världen försvinner i snabb takt. Minskningen är 2,5procent under de senaste 25-30 åren. Fortsätter den takten blir det inte många kvar. Forskare har sammanställt olika forskningsresultat och kommit fram till att utrotningen går snabbare än för djur och växter. Väldigt lite är känt om alla miljoner olika insektsarter och vilken roll de har i de ekologiska systemen och i näringskedjorna, men att det förrycker den ekologiska balansen är det ingen tvekan om. För människans del utgör detta en stor risk för matförsörjningen. Orsaken till utrotningen har att göra med storskaliga odlingsmetoder, klimatförändringen och användningen av kemikalier.

Den här skräckrapporten kommer efter att Kemikalieinspektionen nyligen beslutat att ge dispens till sockerbetsodlare att få använda utsäde som betas med neonikotinoider under perioden februari till juni 2019. Det sammanfaller med  den tid under vilken  pollinerande insekter vaknar till liv. Ämnet som förbjudits inom EU har bevisats vara en av orsakerna till att pollinerare dör. Betodlarna åberopar nödläge för att få dispens. Att det är nödläge för insekterna är tydligen mindre viktigt.

Kemikalieinspektionen har fått upp tempot. Under förra året godkände man 69 nya bekämpningspreparat vilket är en ökning med 44 procent mot året innan. Det glädjer LRF som varit kritiska till att handläggningstiderna varit för långa.

Insektsmedel tar kål på bin

1,5 miljoner bisamhällen transporteras till Kalifornien för att pollinera mandelträd. Det utgör 80 % av USAs alla binsamhällen. Men det visar sig att många larver blir deformerade och många samhällen dör, när de kommer dit. Anledningen har forskare nu funnit. Bekämpningsmedel mot svampangrepp och insektsmedel (!) används i mandelodlingarna under blomningssäsongen. Dessa är tillåtna att användas. Tagna var för sig har man inte konstaterat att de är farliga för bin (vilket låter märkligt eftersom bin är insekter), men tillsammans blir de det. Bakgrunden är att mandelodlarna sprutar mot svamp under blomningen och när man ända ska ut och spruta har man pytsat i insektsmedel, som ska bekämpa en sorts trädborrare, i tanken. Nu rekommenderar forskarna att man slutar blanda och inte använder insektsmedel under blomningen… Hur svårt ska det va?

Lyckad Workshop

Karin Ahrné från Artdatabanken föreläser om alternativ till traditionella gräsmattor.

Vi fick ett starkt gensvar på vårt utskick om workshopen   ”Markskötsel som gynnar pollinerare! Ca 35 personer kom trots vab-. och influensatider.

Göran Wiklund, Bin i Stan, började dagen med att gå igenom vad det innebär att sköta mark på ett pollinerarvändligt sätt. Det innebär att i flera avseenden tänka nytt och låta markytor få flera funktioner. Det blir nödvändigt när staden förtätas allt mer.

Från projektledaren Fredrik Ekroth fick vi ta del av hur Östermalms Stadsdelsförvaltning gjort i översta delen av Tessinparken som renoverats utifrån att bland annat underlätta för pollinerare att ta sig igenom den smala getingmidja som detta område utgör.  Lasse Hellander, Bin i Stan, redogjorde för hur Gärdesgatan ska bli en pollinerarvänlig gata. Marie Björndahl från Sollentuna församling berättade om miljöarbete med pollinerarinriktning på Sollentunas kyrkogårdar.

Karin Ahrné, Artdatabanken, gav en beskrivning av forskning omkring alternativ till traditionella gräsmattor som gjorts vid SLU, så kallade ”Tapestry lawns”. Och slutligen fick vi via länk höra från Katherine Baldock från University of Bristol hur hur staden Bristol beslutat om en strategi för  pollinerarande insekter och hur man fått ett stort antal parter att gå samman för att förverkliga ett åtgärdsprogram. !

I grupparbetena kom det upp många idéer och förslag som deltagarna ville pröva på. Vi önskar lycka till!

 

 

Blommor kan höra binas surr

Djur är känsliga för ljud.  En israelisk forskare, Lilach Hadeny,  ville ta  reda på om också växter uppfattar ljud. Hon använde sig av en blomma som på svenska heter sommarnattljus (Oenothera drummondii). Hennes teori byggde på möjligheten att växter utvecklat en förmåga som evolutionärt är fördelaktigt för att sprida sina frön och överleva.

Blomman utsattes för olika ljud. När hon använde det inspelade surret från ett bi hände något. Inom loppet av tre minuter hade sockerhalten i blommans nektar ökat från mellan 12 – 17 procent till 20 procent. Resultaten stöddes av fältförsök där det visade sig att en blomma som hade haft besök av en pollinerare fick fler pollinerarbesök än andra blommor. Under en sex minutersperiod efter första besöket var det nio gånger fler pollinerare som samlades runt denna blomma än runt andra som ännu ingen besökt.

Dessa resultat väcker nya frågor: Är blommans form viktig? Förstärks ljudet om blomman har en klockform, som en satellitmottagare? Hur kan bina registrera små skillnader i nektarens sockerhalt?

Det har funnits populärteorier att blommor växer bättre till klassisk musik än till exempelvis rockmusik musik. Detta har dock inte kunna beläggas. Den nya forskningen visar att förmågan att registrera ett återkommande ljud som direkt gynnar blomman. Det finns liknande forskning som visar att en blomma släpper sina pollen först när den känner vibrationen från en bekant art av pollinerare.

Vad är det här för bi?

Kustbandbi Foto: Krister Hall

Det är inte lätt att identifiera våra ca 300 olika arter av bin. Men hjälp finns. Artdatabanken har en nyckel som underlättar igenkänning. Tydliga foton gör att man lätt kan jämföra sina egna fynd med nyckel.n

TED talk om bin

Marla Spivak, professor i apikultur, ger i sin föreläsning en förklaring till bidöden och förklarar varför bin är så viktiga för oss.

 

Rena vindrutor och andra obehagliga fenomen

I en lång läsvärd artikel i New York Times av journalisten Brooke Jarvis ger hon en beskrivning av det som kallats den Sjätte massutrotningen (The Sixth Mass Extinction). Det är ingen upplyftande läsning, men väl upplysande. Artikeln tar upp den snabba förlusten av insekter som pågår runt om i världen eller som det också benämns: Insektsarmageddon.

Forskare talar nu om ”defaunation” som kan liknas vid avskogning men av faunan. Man har tidigare studerat olika rara arter, men nu inriktar man sig också på att studera den totala minskningen  som mäts som vikten  av alla insamlade insekter. Och det är då man i studier finner att 70 procent eller mer av insekternas biomassa är borta.

Läsaren får lära sig om ”shifting baseline syndrome”, att vi successivt vänjer oss vi det som är, eftersom vi inte har en minnesbild av hur många arter som funnits. Vindrutefenomenet illustrerar detta . Många har inte längre en minnesbild av att man fick åka in på bensinstationer för att skrapa vindrutan ren  från alla insekter som fastnat. Snart är det endast en berättelse…. Samma sak med fågelsång som inte längre finns, fiskar som blivit mindre, däggdjur som inte finns där de fanns förr. Själv minns jag i alls fall alla insekter som samlades runt fotogenlampan när det var kräftskiva i trädgården.

« Äldre inlägg Nyare inlägg »

© 2019 Bin i stan

Tema av Anders NorenUpp ↑